Älgflugan - det nya skogsgisslet!

Älgflugan är en otrevlig rackare som ökat markant på senare år. Den brukar dyka upp i augusti och är irriterande resten av säsongen. Tydligen hade Linné koll på den redan på 1700-talet.

Älgfluga, hjortfluga eller älglus (Lipoptena cervi) är en art av lusflugor (familjen Hippoboscidae). Flugan är en blodsugande parasit som främst lever på stora hjortdjur såsom älg, hjort och rådjur, men kan också förekomma på hästar.

Vuxna älgflugor är vanligen 5 till 7 millimeter långa. Arten beskrivs av Linné 1758 i tionde upplagan av Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. De vuxna insekterna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Den till kroppsformen platta flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingar för att leva resten av sitt liv på värddjuret. Därefter kryper den in i pälsen och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den kan lätt ta miste på sina värddjur och människor, som även kan bli bitna, men den kan inte använda människoblod för sin utveckling. Flugorna tros inte bära med sig några farliga virussjukdomar; dock kan betten ge klåda och svullnad, och flugorna kan vara bärare av bakterien Bartonella schoenbuchensis, som kan ge upphov till hudinfektioner, även hos människor.

Älgflugan är svår att bli kvitt när den väl landat eftersom den är både flat, tjockhudad och försedd med rejäla klor på sina fötter som den kan hålla sig fast med. Den kilar snabbt in under kläderna och gömmer sig, och den är nästan omöjlig att slå ihjäl med handen. Hamnar den i håret kan det krävas en kam för att få bort den