Headerbild

Kontroller togs in - Läs intressant rapport!

2023-05-10 i Allmänt

Prenumerera via:

RSS

Kontroller skulle in från måndagsträningen och veckans bana. Lena och Hasse tog förtjänstfullt måndagskontrollerna. Hur kontrollerna från veckans bana kom in kan du läsa här.

Matilda Molander och Per Svensson nya entusiastiska orienterare

Det här är en härlig rapport från två riktigt nya orienterare som redan kommit en bra bit på vägen. Kontrollintagning är en jättebra träning och en otrolig hjälp till alla som jobbar med banläggning och kontrollutsättning. Bravo!

Matilda Molander och Per Svensson från Utvecklingsgruppen rapporterar följande:

Vi hade redan bestämt att springa Veckans bana i Sligen denna onsdagkväll, så när det behövdes någon som plockade in kontrollerna tänkte vi att detta kunde vara skoj, och även kännas bra att kunna hjälpa till med något.

Här följer en liten redovisning av hur vi diskuterade kring våra vägval, vilka i flera fall blev ovanligt sansade.

1. Start–43
Vi följde stigen och gick över diket vid släpstigen. Vi gick mot sankmarken och följde den tills vi såg den stora branten rakt fram. Längs denna kom man rakt på nästa brant och kontroll.

2. 43–40
Planen var att hålla sankmarksspetsen på höger sida och rimligen se branterna med kontroll rakt fram. Det visade sig tämligen omgående att denna planen skulle hålla.

3. 40–44
Här dividerade vi lite längre om vad som skulle vara bäst. Vi fastnade för alternativet att gå mot den höga höjden söder om kontrollen, där vi också hade några tydliga hållpunkter längs vägen. Därifrån svängde vi upp över sänkan, kunde följa höjden och pricka av grönområdena på väg mot kontrollstenen.

4. 44–45
Vi valde att gå mot näsan med punkthöjderna, och hålla lite extra åt vänster för att inte missa den. Därifrån tog vi sikte mot sankmarken, och sedan såg vi till att hålla oss längs kanten med sänkan nedanför oss på höger sida, tills det blev brantare, och då var vi framme vid branten.

5. 45–46
Väglöpningen lockade, och verkade dessutom effektivast. Från vändplan var det relativt a branten, sedan runda höjden och gå mot sänkan. Easy-peasy!

6. 46–41
Inga konstigheter. Vi skubbade rakt ut till kraftledningen, häpnade lite över dess mäktighet, fortsatte över diket, vek in i skogen för att dividera lite kring höjdkurvor i allmänhet och de närliggande i synnerhet. Till slut enades vi om att kontrollen borde befinna sig ungefär där vi stod. Mycket riktigt.

Här delade vi upp oss för att plocka kontrollerna på båda sidor om ledningen.

Matilda:

7. 41–33
Jag sprang genom den lilla sänkan, upp på höjden och såg punkthöjden på min vänstra sida. Jag konstaterade att jag skulle hålla mig uppe på höjden och inte springa ner mot kraftledningen. Efter den lilla svackan in och sedan punkthöjd nummer två tog jag ut kompassriktning och hoppades på det bästa. Det blev vinst, rakt på kontrollen.

8. 33–36
Jag tog ut kompassriktning rakt på och konstaterade att jag skulle springa längs med höjdkurvorna tills jag kom till en utstickande höjd med sankmark på andra sidan. Upp på höjden, ner på andra sidan där klippbrant + kontroll skulle finnas. Men icke. Fel på kartan! Eller kontrollen? Konstaterade att jag stod som i en liten dal och att sankmarken fanns på andra sidan nästa kulle. Ah. Jag sprang över kullen och där fanns både klippkanten och kontroll. Bingo! Varken fel på kartan eller kontrollen den här gången heller.

9. 36–32
Sprang i kanten av sankmarken ut till kraftledningen och siktade Per som packade ner kontroll 32 i den medhavda tygkassen.

Per:

7. 41–34
Tillbaka ut till vår vän kraftledningen, och förbi nästkommande stolpe. Därifrån raka spåret in/ut i bushen och kontrollen.

8. 34–37
Eftersom jag brukar blanda ihop olika terrängtyper på kartan och inte ville soppa till det i onödan tog jag en rutt via körvägen en bit, och sedan ned igen via beståndsgränsen mot diket. Tyvärr hade jag blandat ihop kullens hjälpkurva med symbolen för en grop och hittade ingen. När jag noterade höjdlinjen till vänster om mig uppåt vägen insåg jag i alla fall att jag gått för långt, och kunde ordna upp detta.

9. 37–32
Ut till kraftledningsgatan igen, undvikande värsta branterna. Väl vid kontroll sammanstrålade vi och kunde åter dubbla ansträngningarna.

10. 32–35
Rakt ned mot släpstigen vid den stora stenen, sedan runt träsket till branten. Spik på!

11. 35–42
Vi siktade på stensamlingen för att vara säkra på att vi inte kommit snett när vi rundade höjden. Därifrån brantaste vägen upp. Rätt mycket blåbärsris överallt.

12. 42–38
Snabb koll på kompassrikningen, sedan rakt mot högsta höjden. Inget krångel. Nämnde vi allt blåbärsris, förresten?

13. 38–31
Kraftledningsstolpe igen! Hurra! Rakt in mot branterna. Branter kan vara lite luriga att se om man befinner sig på övre plan. Det kan dessutom vara lite lurigt att veta om kontrollen är på bottenvåningen när det inte framgår av kontrollbeskrivningen.

14. 31–39
Vi gick ut på släpstigen från ledningsgatan och dammade på. När vi noterade körvägen rakt framför oss insåg vi att vi sprungit förbi det mesta vi tänkt hålla utkik efter. Det är fascinerande svårt med avståndsbedömningen ibland. Oftast, faktiskt. Vi klippte i alla fall stenen, monterade ned sista kontrollen, och kunde följa vägen till mål i god fart.

Adress

Avesta OK - Orientering Box 49 77421 Avesta

Kontakt

Tel: 0707865090 E-post: info.avestaok@gmail.com Swish: 123 196 15 31 Bankgiro: 5235-2424

Drivs med KlubbenOnline

Logga in