Tjurruset - med Leifs rapport

I helgen avgjordes Tjurruset i Tullinge i Stockholm. Leif Markfjärd och Jesper Djärv var på plats. Här har vi Leifs inlevelsefulla rapport.

På ingressbilden är det Birger Ivarsson som poserar efter målgång. Gissa tävlingströja?

Tjurruset

Det här var mitt första TJURRUS (ett terräng lopp på ca 10 km, där det förutom löpning även är en del hinder som vatten och gyttja som ska passeras). Efter förra helgens Lidingölopp där jag hade förhoppningar om ett bra lopp, men det blev istället en tung resa, så var helgens lopp enbart en utmaning som skulle genomföras med ett leende. Uppladdningen var perfekt, en weekend i Stockholm med frugan. Jag var anmäld till söndagens lopp och start och mål var på fd flygfältet vid Tullinge (där vi gick till starten i fjolårets 25-manna).

Starten för mitt led (det första herrledet) var 11.40 innan det så var det damerna som var ut och ”trampade upp banan”, dessutom var det drygt 6 000 som var där och sprang på lördagen, så att hitta runt skulle det inte vara något problem med. Jag kollar lite på damernas lopp vid den beryktade bäverdammen och den såg intressant ut att ta sig igenom. Träffar på bröderna Djärv för start och tyvärr så kunde inte Oskar vara med i brödrafajten pga en skada, så Jesper fick ensam försvara familjens ära.

När starten gick så löptes det iväg på lite stigar och åkerkanter, vid första uppförsbacken blir jag passerad av Jesper. Visst blir det lite stressande men ”pojken” är ung och snabb, jag lät honom dra iväg och jag håller mig till min plan, som innebär att hushålla på krafterna i början och absolut ta det lugnt i tvära uppförsbackar. När det börjar gå nerför så glider jag förbi Jesper och ”ordningen” är återställd eller egentligen inte, för gamla gubbar ska väl inte kunna slå ungdomarna. Efter ca 2 km så springer vi i en bäck ner mot Lida friluftsgård (eller vad den kan heta) och där väntar vattenlöpning i sjön. Jag lyckas hitta ett hål att trampa ner i så jag blir blöt upp till hårbotten (härligt med ett ”uppfriskande” höstbad). Efter vattnet väntar en brant backe så jag och de flesta andra går uppför, när väl backen är passerad blir det ganska lättlöpt på terrängspåren, det rullar på ganska ok. Vid ca 5 km springer vi på åkrar (jag tror att de var i närheten av 25-manna TC) visst är det lite slirigt men inte allt för jobbigt. Därefter blir det lite mer stig och obanat (kan likas med en typ ”25-manna stig”) som inte alls innebär några direkta problem förutom att farten sjunker. Det är en del diken som passeras på vägen mot en stor och djup sandgrop, vägen ner i gropen är lättlöpt förutom att jag får springa och bromsa, men uppför blev det naturligtvis jobbigare, men inte tokjobbigt. När sandgropen passerats så blir det återigen lite mer lättlöpt på stigar och obanat. Nu börjar jag bli trött och tappar lite placeringar. När det är några hundra meter kvar så kommer ”äntligen” bäverdammen, med viss tvekan så går jag ner i den. Dammen består av lerblandat vatten och en massa fällda trän som finns antingen osynligt i vattnet eller synliga vid ytan. Det blev en ny upplevelse att tas sig igenom, delvis gick det att gå på botten, klättrande över trän och lite simning. Väl framme vid upploppet så var det ett kryphinder som skulle passeras och äntligen målgång. Det kändes väldigt skönt att komma i mål och jag var nöjd med min insats, jag kunde inte göra mer än jag gjorde. Jag som många andra var leriga från tårna till håret. Min tid blev 51,11 och med det blev jag 34, Jesper hade tiden 57,51.

Det här är ett av de roligare loppen som jag varit med på och kan nog tänka mig att delta även nästa år. Ni som är intresserade kan kolla på klipp, så kommer det säkerligen finns en del på YouTube, här kommer ett från arrangören http://vimeo.com/76263208  

Nu väntar 25-manna, vi ses kanske på lördag.